Unga har otrygga anställningar

352.000 kvinnor och 252.000 män har otrygga anställningar. Det visar en rapport från LO om anställningsformer på svensk arbetsmarknad.

LO-rapporten Anställningsformer år 2008 visar att skillnaden är störst mellan unga kvinnor och unga män. Bland 16–24-åringar är 61 procent av kvinnorna tidsbegränsat anställda medan 41 procent av männen är det. Ju längre upp i åldrarna man kommer minskar andelen tidsbegränsat anställda bland såväl kvinnor som män. Skillnaderna mellan kvinnor och män minskar också.

– Till stor del beror det på att anställningsvillkoren ser olika ut i mans- och kvinnodominerade branscher. Rapporten visar ett arbetsliv som fortfarande är ojämställt. Ska det förändras måste arbetsgivares möjligheter att utnyttja visstidsanställningar regleras, säger LOs avtalssekreterare Per Bardh i ett pressmeddelande.

Medlemmar i facket har sällan en tidsbegränsad anställning. Bland LO-medlemmar är andelen med tidsbegränsade anställningar 11 procent. Bland TCO- och SACO-medlemmar är motsvarande siffra åtta respektive 11 procent. Bland anställda som inte är fackligt organiserade är andelen tidsbegränsat anställda hela 27 procent, rapporterar LO.

– Vi ser att många inte går med i facket förrän de har fast anställning. Det är tyvärr något som facket i vissa fall har medverkat till. Facket måste bli bättre på att organisera visstidsanställda och arbeta för att förbättra deras anställningsvillkor, säger Per Bardh.

Länk: LO-rapporten Anställningsformer år 2008

Luxembourg-Liebknecht minnesdemonstration

Rosa Luxembourg och Karl Liebknecht – och  dem andra revolutionärerna – blev ihågkommna i Berlin vid den årliga demonstrationen söndag den 11 januari.

Demonstrationen startade vid Frankfurter Tor och gick till kyrkogården där Rosa Luxembourg och Karl Liebknecht ligger begravda.

På kvällen hölls ett stort politisk och kulturellt festmöte med anledning av att det var 90 år sedan Tysklands kommunistiske parti bildades, den 1 januari år 1919.

På mötet talade ordförande för partiet Heinz Stehr. Han talade om Novemberrevolutionen och om varför revolutionen – efter kort tid – blev dränkt i blod av de reaktionära krafterna – kraftigt stöttade av den tyska socialdemokratin.

Om man hade värnat om revolutionen hade man undgått en Hitler – ett andra världskrig och det mänskliga lidande, som medföljde. Heinz Stehr krävde också stopp för Israels krigshandlinger i Gaza.

Med anledning av att det är 50 år sedan den Kubanska revolutionen talade kubanen Georgina Alfonso Gonzales, som leder  institutet för filosofi vid universitetet i Havana. Han talade om utvecklingen i Kuba och viktigheten av att ha fortsatt revolutionär vilja. Han avslutade med ett citat av Che Guevara om att var dag är dramatisk for den, som kämpar för revolutionen.

Källa: Tidningen Kommunist

”Vi behöver konflikträtten”

Både LO och PTK överväger att minska möjligheterna till sympatiaktioner, enligt LO-tidningen.
– LO har inget mandat att genomföra försämringar, säger Johan Lindholm, Byggettans ordförande.

Facket har i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal gått motparten på arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv, till mötes och öppnat för begränsningar när det gäller både sympatistrejker och blockader.

”Enligt uppgift till LO-Tidningen arbetar parterna med ett förslag som går ut på att ett fack i konflikt måste vänta i en eller två veckor innan sympatiaktioner från ett annat fack kan bryta ut. I dag finns inga begränsningar för facken att begära sympatier från andra fack i samband med avtalsförhandlingar.”

– Man får ta fighten själv först. Det är väl inte orimligt med en viss fördröjning när det gäller sympatiaktioner, Man får vänta lite innan man ropar på sina kompisar, säger Lars-Bonny Ramstedt, PTK:s förhandlingschef och en av de tre som för förhandlingarna om nytt huvudavtal till LO-tidningen.

Kritiken mot fackens förhandlare är kraftig. Till Riktpunkt säger Johan Lindholm, Byggettans ordförande, att det är oacceptabelt.

– Vi behöver konflikträtten. Utan den rubbas balansen mellan parterna. Det känns som en försvagning av fackens ställning är på gång, säger Johan Lindholm.

Byggnads och andra fack vill inte veta av några försämringar av konflikträtten, menar han.

Även Jonas Lundborg, informationsansvarig på Grafiska Fackförbundet, är kritisk till uppgifterna.

– Rent generellt anser vi att konflikträtten ska vara intakt. Skälet är att antalet arbetsmarknadskonflikter är relativt låg i jämförelse med andra länder. Så vi ser ingen anledning till att förändra konflikträtten eftersom det inte är något problem, säger Jonas Lundborg.

Barnfattigdomen ökar

År 2006 levde 229 000 av Sveriges närmare två miljoner barn i fattigdom. Mest utsatta var barn med utländsk bakgrund som bodde tillsammans med en ensamstående föräldrar, av dem levde nästan hälften i fattigdom. Det visar Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport.

Fattigdomssiffran är den lägsta sedan mätningarna började och en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan. Men år 2006 befann sig Sverige mitt i en högkonjunktur och nu står vi i början av en ny lågkonjunktur, rapporterar Rädda Barnen.

Den ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att barnfattigdomen ökar igen i hela Sverige, menar Rädda Barnen. Det finns också stor risk att klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barnfamiljerna vidgas ytterligare. Den utvecklingen började under förra lågkonjunkturen på 1990-talet och har sedan fortsatt trots högkonjunktur.

– Tidigare ekonomiska nedgångar har framförallt drabbat dem som redan i utgångsläget är mest sårbara och oetablerade, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Växjö universitet och författare till Rädda Barnens rapporter om barnfattigdom.

– Vi har många gånger uppmanat regeringen att analysera konsekvenserna för barn av förändringar i ekonomin och trygghetssystemen. Nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur måste vi särskilt uppmärksamma hur barnen påverkas och det räcker inte bara med analyser: nu krävs handling, säger Lina Stenberg, programhandläggare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen kräver att regeringen omgående tar fram ett åtgärdspaket för barns välfärd under den ekonomiska krisen.

11,9 procent av Sveriges barn är fattiga. Högst är fattigdomen i Malmö, 30,3 procent. I stadsdelen Rosengård bedöms fler än 60 procent vara fattiga. Lägst är fattigdomen i Skånekommunen Lomma, 3,6 procent.

Länk:  Rädda Barnen – Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2008