Kylan håller Sverige i ett järngrepp

Kung Bore fortsätter att hålla konungariket Sverige i sitt järngrepp, även om han den senaste veckan lättat lite på trycket. Alla som drabbats av vinterkaoset har en hel del att lära av det som hänt.

De senaste trettio åren har kommunisterna gång efter annan inför döva öron tjatat om vikten av att bygga ut och modernisera det svenska järnvägsnätet. Vad som nu hänt är att när det var som allra nödvändigast att ställa bilen hemma för att åka kollektivt. Då kollapsade kollektivtrafiken totalt. SJ ställde in fjärrtrafiken och den kommunala kollektivtrafiken ställdes också in. Längst av alla gick SL, Stockholms lokaltrafik då man helt enkelt uppmanade resenärerna att stanna hemma från jobbet.

Klassföraktet kan inte belysas bättre då SL föreslog att resenärerna skulle arbeta från hemmet i stället för att åka till arbetsplatsen. För vissa tjänstemän var det säkert möjligt. För en bilmek var det kanske inte lika lätt att laga bilar från hemmet.  Att bygga ett hus från hemmet kan heller inte vara lätt. Än mindre för Konsums kassapersonal att sköta jobbet från hemmet.

Avregleringen av kollektivtrafiken innebar att trafikföretagen med SJ i spetsen omedelbart för att öka vinstmarginalerna sparkade tiotusentals underhållsarbetare samt att man stängde dess verkstäder. Allt detta skedde väl beräknat med kaos som följd. Ingen kan ju hävda att man inte kände till att det i Sverige alltid blir vinter en gång om året.

När elmarknaden avreglerades som ett villkor för att få det olycksaliga medlemskapet i EU motiverades det av att elkonsumenternas valfrihet skulle öka med sänkta elpriser som följd. Vad hände, jo när det var som kallast och elen behövdes som mest, då tog elbolagen tillfället iakt och passade på att chockhöja elpriset till det ofattbara priset av 14kr och 50 öre per kilowatt. Det normala priset ligger strax under 50 öre. Det skäl man angav för denna prishöjning var att efterfrågan var så stor. Det är ungefär samma sak som att bensinbolagen inför semestern skulle höja bensinpriset till 230 kronor litern med motiveringen att efterfrågan alltid ökar under semestertider.

Kan man på ett bättre sätt beskriva kapitalismens vansinne. Under en månads tid kunde därför elbolagens vinster öka med 8 miljarder kronor. Vilka var det som hävdade valfrihet med lägre priser som följd. Dessa kan rimligen aldrig ha betalat en elräkning. Det har däremot skrivaren av dessa rader gjort.

När jag som lydig medborgare hade att välja elbolag valde jag det som kallas LO-El efter ett avtal mellan LO och Telge energi i Södertälje. Den senaste elräkning jag betalade gällde december-januari. Räkningen hade ökat med 600 %. Efterfrågan var stor under den tiden och det blev också räkningen. För hushållen blev elbolagens ocker mycket kännbart.

Tyvärr stannar inte eländet där. Industrin drabbades lika hårt. Ortvikens pappersbruk i Sundsvall tvingades helt enkelt att stänga av en pappersmaskin då elpriserna blivit sådana att det inte gick längre. Enligt bolagets presstalesman är elen den enskilt största kostnaden för pappersindustrin. Problemen stannade inte där för Ortvikens pappersbruk, man kunde inte heller leverera från lagren då godstrafiken stod stilla. Att avregleringen av elmarknaden skulle slå mot, och betalas av hushållen var naturligtvis något som räknats ut från EU och som med glädje accepterats av den svenska riksdagen. Vilka skulle annars garantera elbolagens miljardvinster. Vad den svenska riksdagens drängar däremot inte hade räknat med var naturligtvis att den förda politiken även skulle slå mot dess uppdragsgivare. Denna felräkning har sin grund i att de inte förstod att kapitalismen är fullständigt ologisk.

Vintern har med all tydlighet visat att vad Sverige är i ett akut behov av, är en ny politik. En politik som SKP står för.

Lars Lundberg

Grekland lamslaget av massprotester

Hundratusentals arbetare marscherade i onsdags den 24 februari i 70 grekiska städer mot regeringens och EU:s politik. Det grekiska LO och TCO hade utlyst en 24-timmars generalstrejk mot förslaget som presenterades av den socialdemokratiska regeringen i Grekland. Nedskärningarna har stöd av högerpartiet Ny Demokrati och extremhögern LAOS. De går ut på att höja pensionsåldern, minska pensionerna, frysa lönerna och höja priserna på viktiga basvaror. EU har också gett sin välsignelse för att attackera många av de rättigheter som arbetarklassen har vunnit genom tiderna.

Det grekiska LO och TCO var tvungna att utlysa strejken då PAME – de radikala klubbar och förbund som samlar runt en halv miljon arbetare och tjänstemän – hade utlyst och genomfört två mycket lyckade strejker, den 17 december 2009 och den 10 februari 2010. Detta satte press på de reformistiska facken för att agera. Det grekiska folket har tappat sitt förtroende för det grekiska LO och TCO, då de inte försvarar arbetarklassen. Dessutom underlättar de genom sin reformistiska politik av alla förändringar som kapitalet, regeringen och EU vill ha.

Detta visades sig i demonstrationen i Aten. I LO:s och TCO:s demonstration deltog tusen deltagare medan en demonstration som några lokala fackklubbar och den utomparlamentariska vänstern arrangerade deltog cirka 6 000 personer. I PAME:s demonstration samlades cirka 40 000 deltagare. PAME arrangerade demonstrationer i 70 städer. De största var som sagt i Aten, Thessaloniki med 10 000 deltagare och i Pireus med 10 000 deltagare. Sammanlagt cirka 150 000 arbetare demonstrerade med PAME i hela Grekland.

Strejken var mycket lyckad då nästan allt lamslogs: skolor, sjukhus, kommunikationsmedel, fabriker, varuhus och så vidare. Många invandrare och ungdomar deltog i strejken och i demonstrationerna.

PAME bedömer att strejkerna och demonstrationerna var lyckade och att det behövs nya strejker snart. De föreslår därför att facken ska utlysa ny strejk i mars.

Kampen går vidare och PAME och de radikala fack, där kommunisterna deltar, ska vara i främsta ledet.

Öppet brev till Region Skånes styrelse

Den 23 februari arrangerade Nätverket för Gemensam Välfärd ett öppet möte på Lindgården i Malmö med anledning av regionstyrelsens beslut om nedläggning av vårdcentralerna i Lindängen och Hindby. Syftet var
att få till stånd en dialog mellan ansvariga politiker och de medborgare som berörs av beslutet.

Femklövern representerades av Catharina von Blixen-Finecke (M) och Marita Sander-Schale (FP). Oppositionen representerades av Vilmer Andersen (V) och Rikard Larsson (S). Även personal från vårdcentralen i Lindängen, tjänstemän från Region Skåne och politiker från Fosie stadsdel deltog i mötet.

Möteslokalen fylldes snabbt med över 100 personer, vilket i sig visar på behovet av information och dialog.

På mötet ställdes många frågor om varför beslutet fattats och varför ingen information gavs till berörda Lindängebor varken före eller efter det att beslutet fattades. Vidare kritiserades skarpt den sena och knapphändiga informationen till sjukvårdspersonalen och andra berörda verksamheter som hemtjänsten, och till stadsdelens politiker och administration. Inga av dessa fick heller tillfälle att samråda om beslutet.

När Femklöverns representanter hänvisade till att medborgarna via Hälsoval Skåne idag fritt kan välja vårdcentral, poängterade flera att 10 000 redan gjort sitt val när man listat sig på Lindängens vårdcentral. Lindängens vårdcentral har dessutom nyrenoverade lokaler och utrymme för att utveckla verksamheten där.

När Femklöverns representanter rekommenderade Lindängeborna att vända sig till Lindeborgs vårdcentral påpekade många i publiken att allmänna kommunikationer mellan Lindeborg och Lindängen är dåliga och att stadsdelen har många äldre, rörelsehindrade och barnfamiljer som inte har tillgång till bil. Ingen politiker eller tjänsteman kunde heller klargöra vem som skulle få ta del av ”viss verksamhet” som ska
finnas kvar i Lindängen. Farhågor uttrycktes också att Lindeborgs resurser inte skulle räcka till. Många menade att primärvården i Skåne är underfinansierad.

Det finns underlag och behov för en fullvärdig vårdcentral på Lindängen var ett sammanfattande budskap från mötesdeltagarna.

Vi ställer därför följande frågor till Region Skånes styrelse:

1. Med hänsyn till den massiva kritiken från de boende på Lindängen, från sjukvårdsfacken, vårdcentralens personal och från stadsdelen Fosies lokala politiker:
Är ni beredda att riva upp beslutet om att lägga ner vårdcentralerna i Lindängen och Hindby?

2. Det förhastade beslutet om nedläggning visar på bristande hänsyn till medborgare och personal, på brister i vår demokrati. Är ni beredda att fortsättningsvis samråda med berörda medborgare och
personal innan viktiga beslut fattas?

Nätverket för Gemensam Välfärd i Malmö
genom
Eva Svegborn och Gunilla Andersson

Lågt till tak för åsiktsfriheten inom S i Gällivare?

”Snudd på illojalitet”.
Det anser Tommy Nyström (S) att hans parti ägnar sig åt, då SKP fått del av ett brev han skickat ut till (S)-medlemmar i Gällivare.
Det får SKP:s tillika PRO:s ordförande Bror Wennström att ifrågasätta åsiktsfriheten inom Socialdemokraterna, skriver Norrländska Socialdemokraten.

Läs artikeln på nsd.se »

Nya misslyckanden för kapitalismen

Kommentar. Kapitalism och produktion av tjänster och varor är inte den bästa kombinationen. Vi har under några årtionden sett hur postverket demonterats från ett statligt verk med relativt väl fungerande service för allmänheten, till en organisation helt styrd av kapitalistiska intressen med en minimal serviceanda.

När den nyliberala politiken blev ledstjärnan och allt skulle avgöras av ekonomer började vägen utför. Nu rapporterar media om ytterligare nedskärningar.

Postens VD säger till TT att 2000 anställda kan tvingas lämna Posten i Sverige och i Danmark. Det naturliga hade varit att börja med Lars G Nordström och andra byråkrater inom postverket, varför ett verk som reducerats med 90 procent skall ha en heltidsanställd VD är för de allra flesta oförståligt. Likaså borde Postens Nordens styrelse planer på att dela ut 1,4 miljarder kronor till ägarna, samtidigt som nedskärningarna, stoppas. Pengarna behövs för att kunna bygga upp Posten till det serviceorgan för allmänheten som det är skapat för att vara.

Jan Jönsson

Strejk lamslår Grekland

Grekiska arbetare går ut i en dygnslång strejk idag. Den socialdemokratiska regeringen har privatiserat offentliga företag och gjort nedskärningar i hälsovård och annan offentlig verksamhet. Regeringen har även flaggat för sänkta pensioner och frysta löner.

Igår vid gryningen blockerades börsen i Aten.

Rekordmånga obetalda skulder

Effekterna av lågkonjunkturen är tydlig. Under förra året fick Kronofogden in drygt 1 200 000 ansökningar om obetalda skulder. Det är en ökning med 18 procent jämför med förra året och det högsta antalet någonsin. Ökningen varierar över landet, störst är ökningen i Skåne med 23 procent och lägst i Västernorrland med 11 procent, skriver Kronofogden i ett pressmeddelande.

– Lågkonjunkturen har inneburit att många människor har fått det svårare att betala sina räkningar och att ärendeinflödet har ökat kraftigt. Det är oroande att många personer och företag har flera skulder som förfallit till betalning på samma gång, säger Eva Liedström Adler, rikskronofogde. Det försvårar möjligheterna att snabbt komma på fötter igen.

Kommunisterna menar att vi lever i ett samhällssystem som är extremt beroende av krediter, eller som bygger hela sin existens på spekulation och krediter, därav den enorma skuldsättning som finns i samhället. Därför ska skuldsanering erbjudas så många som möjligt och det är viktigt att höja nivåerna och effektivisera socialförsäkringssystemen så att människor klarar sig i ”lågkonjunkturer” också. Kapitalismens kriser är inget som kommer att försvinna utan de kommer allt tätare i samband med att rikedomen koncentreras än mer.

SD får betala för publicering av SKP-affisch

Sverigedemokraterna stämdes i december för att otillåtet ha publicerat en av konstnären Nils Brädefors verk. Affischen ”Rak vänster slår ut högern” skapades av Nils Brädefors för Sveriges Kommunistiska Parti inför riksdagsvalet 1944. Nu ska Sverigedemokraterna betala för brott mot upphovsrätten.

Till en början kontaktade Nils Brädefors änka Barbara Brädefors Rickard Jomshof, ansvarig utgivare för SD-kuriren, men han svarade att han inte ansåg det var något upphovsrättsbrott. Barbara Brädefors upprepade sitt krav på ersättning men Rickard Jomshof svarade inte. Då lämnade hon in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt.

Sverigedemokraterna gjorde en kovändning efter medieuppmärksamhet i bland annat Dagens Nyheter. Rickard Jomshof skrev bland annat följande till Brädefors ombud i ett mejl: ”Juristfirman i Stockholm som jag brukar anlita, menar dock att det inte är så enkelt och tycker att vi ska bestrida… Just därför att jag inte vet och inte har någon som helst lust att lägga tid på detta, vill jag förlikas.”

I förlikningen, som stadfästes i Stockholms tingsrätt nyligen, står det: ”Sverigedemokraterna skall, med anledning av företagen kränkning av Barbara Brädefors upphovsrätt till verket ”Rak vänster slår ut högern” (Nils Brädefors, 1944), vilken bestod i bristande respekt för b1.a. paternitetsrätten vid publicering av verket i nummer 83 av tidskriften SD-Kuriren, till Barbara Brädefors utgiva 2000 (tvåtusen) kronor utgörande ersättning enligt 54 paragrafen upphovsrättslagen, samt 450 (fyrahundrafemtio) kronor utgörande ersättning för stämningsansökningsavgift… Sverigedemokraterna förbinder sig att ej i fortsättningen, i några kommande publikationer, eller på sin webbplats, exponera sagda verk eller andra verk av Nils Brädefors”.

Barbara Brädefors säger att hon blev lika mycket upprörd över att bildunderskriften till affischen i SD-Kuriren påstod att boxningsmomentet Rak vänster egentligen är ett ”hot mot betraktaren” som kommunisterna håller på med ”då som nu”. Barbara hade från början bestämt sig att skänka skadeståndet till SKP.

(Paternitetsrätt: upphovsmannens rätt att få sitt namn omnämnt)

Afghanistan: Civila dödades igen

Minst 33 civila afghaner dödades av de Nato-ledda styrkorna nyligen, uppgav på måndagen det afghanska inrikesdepartementet.

Det är den tredje Natoattacken på en vecka där civila drabbas.

Försvara Lex Britannia!

Sveriges medlemskap i EU har inneburit att både fackliga och politiska medel för att motverka social dumpning gått förlorade.

Innan EU-medlemskapet krävdes arbetstillstånd för att jobba i Sverige, vilket både fackförbund och arbetsgivarorganisationer skulle tillstyrka. Fackförbunden kunde villkora med lönekrav i nivå med de svenska.

Dessutom hade fackförbunden rätt att med stridsåtgärder tvinga utländska företag att teckna svenska kollektivavtal även om de var bundna av utländska kollektivavtal. Denna lag, Lex Britannia, tillkom i början av 90-talet efter att så kallade bekvämlighetsflaggade fartyg dumpat lönerna inom den svenska sjöfarten.

Det tidigare kravet på arbetstillstånd har upphört till följd av att Sverige blev medlem i EU. Och med hänvisning till de villkor som gäller i EU har fackets rättigheter att lägga veto mot oseriösa entreprenörer [38 § MBL] tagits bort. På EU:s så kallade inre marknad ska företagen fritt kunna skyffla arbetskraften fram och tillbaka över nationsgränserna.

Om också Lex Britannia avskaffas eller vingklipps, såsom arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin föreslår med anledning av den antifackliga Lavaldomen, försvinner den sista möjligheten för facket att [med legala medel] förhindra att entreprenader läggs ut till utländska företag som inte tecknat kollektivavtal såsom skedde i Vaxholm. Det skulle innebära ett förödande slag mot den svenska fackföreningsrörelsen och den svenska arbetsmarknadsmodellen och öppna dörrarna på vid gavel för låglönekonkurrens och social dumpning.

Visa ditt motstånd mot denna utveckling genom att gå med i Facebookgruppen ”Rör inte konflikträtten. Försvara Lex Britannia”. Där får du fortlöpande information om vilka aktiviteter som planeras runt om i landet fram till riksdagsbeslutet den 4 mars.

På www.namninsamling.com/skitilavaldomen kan du protestera genom att skicka ett mejl till Sven Otto Littorin. Det pågår också en vykortkampanj riktat till Sven Otto Littorin. Du kan beställa vykort [Skit i Lavaldomen. Spola Littorin] från gosta.torstensson@nejtilleu.se.

Gösta Torstensson
Folkrörelsen Nej till EU:s Fackliga Nätverk

Nästa »