Facket ingen hejarklack åt Sossarna

Fackföreningar behövs för att förbättra villkoren för medlemmarna på arbetsplatserna och det samma gäller även villkoren utanför jobbet. Vi arbetar för bättre välfärd. Det betyder helt enkelt väl fungerande sjukvård med god vård och hög kvalitet, och bra för- och grundskola. Vi ska även veta att våra nära och kära har det bra i äldreomsorgen. Det är därför fackföreningar jobbar politiskt.

Efter snart åtta års högerstyre kan vi konstatera att skattesänkningar inte leder till fler jobb, den så kallade arbetslinjen har varit ett stort misslyckande.

Fler befinner sig utanför arbetslivet nu än innan Moderaterna fick makten av svenska folket. Uteblivna framgångar, har resultatet blivit av ivern att privatisera vår gemensamma välfärd. I stället för effektivitet har resultatet blivit vinstmaximering. Vilket lett till kraftiga försämringar av område efter område. Detta påverkar våra medlemmar negativt.

SJ är ett bra exempel. Vårdskandalerna med Carema Care och Attendo är dessutom oerhört upprörande verklighet numera.

Alla behöver ett arbete för att kunna klara sin vardag och ha en bra tillvaro. En bra paroll är att rätt lön är mer lön. Men arbetsgivarna i Sverige vill i sin tur maximera sin lön, sin vinst. Det uppstår en intressekonflikt.

Fackföreningar finns för att vi endast kollektivt kan få mer makt och därmed förbättra vår tillvaro. Vi måste bli mer tydliga med det i vårt politiska arbete, och rikta vass kritik mot marknadskrafternas vinstmaximering.

Tyvärr agerar stora delar av fackföreningsrörelsen, som en hejarklack åt det Socialdemokratiska partiet. Vilket blir tydligt när blöjor vägs och skattepengar flyttas från bland annat Carema Care-koncernen till Caymanöarna och andra så kallade skatteparadis. Socialdemokraterna tar inte tydlig ställning mot dessa problem, för detta är en del av partiets politik i dag.

Då återstår fackets roll som pådrivare. Vi måste tydligt påpeka brister i samhället. Till exempel vad resultatet blir av privata vinster inom välfärden.

Dock har vi inte hört något från vare sig LO eller Kommunal för den delen. Detta beror på det facklig-politiska samarbetet med Socialdemokraterna. Där kritik mot ett marknadsliberalt fiasko inte är möjlig, då detta även skulle vara ett ifrågasättande av partiet.

Ifall vi medlemmar vill förändra samhället till det bättre, måste fler av oss från verkligheten börja arbeta politiskt. Och fackföreningar måste sluta agera hejarklack åt Socialdemokraterna. I stället ska vi tydligt visa att en annan verklighet är möjlig.

Nu när vi har historiskt låga medlemssiffror i fackföreningsrörelsen, och ett Socialdemokratiskt parti i fritt fall, är tiden mogen för nystart och nytänkande.

Om vi ska finnas kvar som motpol till giriga riskkapitalbolag och en privatiserad verklighet, där vår demokratiska rätt att påverka säljs ut till reapris, ställs det betydligt större krav på facket. Både som drivkraft och som kritisk röst i politiken.

Det är dags att stega ut och tydligt berätta vad vi vill!

Johan Eriksson
Kenneth Grampe
Magnus Bärnsten

Trupper kämpar för att driva ut syriska rebeller från städerna

Syriska säkerhetsstyrkor kämpade den 1 februari för att återta kontrollen av ett flertal städer belägna i bergen med utsikt över Damaskus från desertörer inom armén. Man vill också få kontroll över rebellernas områden. Operationen i Wadi Barada initierades efter det att soldater återtog kontrollen över ytterområden belägna i den östra delen av staden i en offensiv som har pågått den senaste veckan.

Exilaktivister tillhörande oppositionen uppger att president Bashar Assads regeringstrogna styrkor har intensifierat kuvandet. Parallellt med detta, debatterar FN:s säkerhetsråd ett förslag till resolution med kravet att Bashar Assad ska avgå.

Arabförbundet vädjade den 31 januari till rådet att vidta snabba och bestämda åtgärder i vad som det regionala organet benämnde den allvarliga och alarmerande situationen i Syrien. Kina uttryckte sitt missnöje rörande användandet av våld för att lösa Syrienfrågan. Notera att regimskifte bryter mot FN-stadgans syfte och principer samt de grundläggande normer som reglerar internationella relationer.

Morning Star

Rumänska demonstrationer och demokratisk ovisshet

Den demokratiska utvecklingen i Rumänien är oroväckande. Motiven till de demonstrationer som pågår i landet är skilda. De oppositionella hävdar att de har provocerats fram till följd av brist på folkstyre. Den rumänska regeringen menar å andra sidan att landet genomgår en omfattande modernisering. Den officiella bakgrunden till protesterna är rimligtvis vice hälsoministerns Raed Arafats avgång då han öppet kritiserade regeringens ambitioner att privatisera landets sjukvård. Den liberala gruppledaren Guy Verhofstadt befarar att en tilltagande politisk trend av populism och nationalism cirkulerar i Europa.

Charlie Paulsson

Grekland fråntas skattebefogenheter

Tyskland kräver att Grekland lämnar över kontrollen av skatter och övriga utgifter till en ej vald tjänsteman inom eurozonen innan det skuldsatta landet beviljas fler EU-lån. Detta avslöjade en tjänsteman 2012-01-28.

Kravet diskuteras av eurozonens finansministrar då den forna bankiren Lucas Papademos och dennes ej valda regering inte har genomfört de efterfrågade nedskärningar som krävs för att man ska få ett lån på 110 miljoner euro från den så kallade trojkan som består av Internationella Valutafonden, EU och Europeiska Centralbanken.

Planen är att en kommissionär inom eurozonen ska införa ett veto mot budgetposter samt andra befogenheter för att förvissa sig om att Grekland återbetalar sin skuld.

En tysk tjänsteman uttalade sig i frågan under förutsättning att han får full anonymitet eftersom uppdraget är konfidentiellt.

Greklands privata kreditgivare har redan ett enormt inflytande över landets utgifter enligt det ursprungliga räddningspaketet. Dessutom pågår förhandlingar om ytterligare ett räddningspaket på 130 miljoner euro. Den tyska nyhetstidningen Der Spiegel citerade en tjänsteman 2012-01-28 då han sade att Grekland skulle i själva verket behöva 145 miljoner euro på grund av dess fördjupade lågkonjunktur. Det tyska förslaget som för övrigt The Financial Times var först med att rapportera om kommer sannolikt att öka stödet i Grekland för en generalstrejk. PAME kommer att arrangera den nästa månad. En inflytelserik budgetkommissionär skulle ytterligare reducera det politiska spelrummet för den grekiska regeringen. Parallellt med detta förbereder sig landets politiker för valet som enligt planerna ska hållas till våren.

Papademos regering är i nuläget upptagna med två uppgifter. Primärt vill man sluta ett viktigt avtal som reducerar skulden till de privata investerarna. Sekundärt måste man ta itu med de brådskande kraven från sina stora kreditgivare för att man ska kunna vidta ytterligare åtstramningsåtgärder och djupare strukturella justeringar.

Trots två veckor av intensiva förhandlingar, har man inte kommit överens om ett skuldlättande avtal med de privata investerarna.

Den grekiska premiärministern Lucas Papademos och finansministern Evangelos Venizelos sammanträdde med internationella bankirer och privata institutioner 2012-01-28. Tjänstemän i Aten insisterar på att de är nära en överenskommelse.

Grekland skulle med största sannolikhet uteslutas ur eurozonen om man försummade sin skuld. Dessutom skulle valutablocket destabiliseras ytterligare.

Morning Star
Översättning: Charlie Paulsson

Ett genidrag av (S)

Kommentar. Den politiska och organisatoriska förlamning som lett till att SAP befunnit sig i fritt fall sedan valet 2010 har partiets VU nu löst genom att genom att utse IF- Metalls ordförande Stefan Löfven till ny partiordförande. Än en gång har socialdemokraternas ledning visat sig vara politikens taktiske mästare.

Samtidigt som partiet har uppenbara svårigheter att balansera mellan de socialdemokratiska politiker som ex vis förre justitieministern Tomas Bodström som menar att den rörelse tradition som alltid varit en del av SAP numera är föråldrat och ett hinder för partiets modernisering. A andra sidan finns flera mycket starka företrädare för SAP ex vis Tomas Östros som menar att LO även i fortsättning är viktigt för SAP, i första hand som en leverantör av mycket betydande ekonomiska belopp, men framför allt för att kunna garantera en lugn och konfliktfri arbetsmarknad. Den här konflikten har lamslagit partiet samt att olika varianter på modern högerpolitik gjort att partiet sjunkit som en sten i opinionen, enligt den senaste Sifo mätningen nåddes partiets genom tiderna sämsta notering, 23 %.  En mätning på 23 % gör att partiets inre cirkel inte bara ser hur partiets anseende rasar, lika viktigt, kanske viktigare blir även att den arbetsmarknad som finns inom och styrs av SAP riskerar att bryta sammanhang. Räknas alla som har sin direkta försörjning genom medlemskapet inom SAP och dessa människors sysselsättning hotas motsvarar det minst nedläggningen av SAAB fabriken i Trollhättan 4 gånger om. Genom partiets i västvärldens unika historia bl.a. 44 år, mellan 1932 till 1976 i regeringsställning har partiet vuxit ihop med staten. Detta faktum tjänar nu som en våt dröm för alla ledande och moderna socialdemokrater som alla längtar tillbaka till de fornstora dagarna utan att veta hur de skall hitta tillbaka. Därav det inbördes krig som nu råder i partiet.

Att i det läget ena de olika stridande viljorna i partiet med just Stefan Löfven är ingenting annat än ett genidrag.

Stefan Löfven går som barn i bankpalatsen samtidigt som när det passar, 1:a maj till exempel går det alldeles utmärkt att presentera honom som ”svetsaren från Ådalen”

Vad har då Stefan Löfven gjort sig känd för som metall ordförande. Han har en lång och mycken diger lista som landets mest reaktionära fackföreningsledare. Eller vad sägs om följande:

Han har med liv och lust kampanjat för att ansluta Sverige till Euron. 2008 och 2009 drev han kampanj tillsammans med Svenskt Näringsliv för utbyggnad av kärnkraften samt för uranbrytning. 2009 gjorde han upp med arbetsköparna om ett lönesänkningsavtal på 20 % vilket i praktiken inte betydde något annat än att Metall tillsammans med bolagshögern enades om att slopa kollektivavtalet för verkstadsindustrins anställda då dessa ansågs vara för högt avlönade. Den avtalsrörelse som just nu pågår i Sverige är också den mycket starkt påverkad av Stefan Löfven. Metall och Teknikföretagen som är mycket goda och såta kamrater beslutade sig omedelbart för att för första gången i historien spräcka enigheten inom LO. När övriga förbund krävde 3,6 % eller 850 kronor förklarade Metall och Teknikföretagen att det räcker med 2,5 %. Dessutom förklarade Stefan Löfven att någon jämställdshetspott för felavlönade kvinnor inte alls behövs. Stefan Löfven har ett genuint och grundmurat rykte om sig att vara Sveriges i särklass mest reaktionära fackföreningsledare.

I LO Tidningen från den 27 januari finns på ena sidan en hyllningsartikel till den nye ledaren, på nästa sida finns en annan artikel med rubriken ”Nu börjar striden om jämställdhetspotten” artikeln handlar om striden mellan Handels och Handelns arbetsköpare. Det är bara socialdemokrater som klarar av en sådan våldsam tankevurpa. Det kan de lågavlönade handelsanställda kvinnorna tacka Stefan Löfven för. Landets byggnadsarbetare är just nu uppe i sina förberedelser inför en kommande strejk. Det kan även byggnadsarbetarna tacka Stefan Löfven för.

I dag och i morgon är det säkert ett genidrag med att kasta fram en så dokumenterat okunnig partiledare för SAP, en partiledare som är van att agera knähund åt familjen Wallenberg och verkstadsindustrin

Efter ett tag, ett år eller så när verkligheten och den kapitalistiska krisen kommer i kapp den förre metall ledaren. Då kommer partiets verkliga ledare att offra honom på sophögen för någon annan som för tillfället är mer passande att torgföra ett ruttnande ekonomiskt system.

Hur än socialdemokraterna manipulerar och har sig så kommer de till sist, om än smärtsamt bli tvingade att inse att de har framtiden bakom sig. Det kan inte Stefan Löfven ändra på.

Lars Lundberg

Måste vi beundra Vaclav Havel?

Följande rader skrevs av Michael Parenti 1997 och är ett utdrag från sidorna 97- 99 ur ”Blackshirts and Reds”, en av hans tiotal böcker. Vid sidan av sitt författarskap är Michael Parenti statsvetare, föreläsare och en av USA:s ledande progressiva och politiska analytiker, som alltsammans gjort honom internationellt känd. Parenti är regelbundet gäst i både radio och TV.

Här i Riktpunkt får valda rader tjäna som artikel men också minnesruna över Vaclav Havel. Följdaktligen rör vi oss i förfluten tid.

Måste vi beundra Vaclav Havel?

Ingen figur av de kapitalistiska ”återinförarna” i öst fick mer smicker från amerikanska tjänstemän, mediaexperter och akademiker än Vaclav Havel, en dramatiker som blev den förste presidenten i det post-kommunistiska Tjeckoslovakien och senare president i Tjeckien. De många vänstersympatisörer som också beundrat Havel verkar ha förbisett en del saker om honom: hans reaktionära och religiösa obskurantism, hans odemokratiskt förtryck av vänstermotståndare, hans djupa engagemang för ekonomisk ojämlikhet och den ohämmat fria marknadskapitalismen.

Uppfostrad av guvernanter och chaufförer i en rik och innerligt antikommunistisk familj, fördömde Havel demokratins ”objektivitetssekt och statistiska genomsnitt” och idén om att rationella, kollektiva och sociala insatser bör tillämpas för att lösa samhällskrisen. Han efterlyste en ny typ av politiska ledare som skulle förlita sig mindre på ”rationellt och kognitivt tänkande,” visa ”ödmjukhet inför Varats mystiska ordning” och ”förlita sig på den egna subjektiviteten som främsta länk till världens subjektivitet”. Synbart skulle denna nya typ av ledare vara en överlägsen elitistisk grubblare, inte helt olik filosofen Platon, begåvad med en ”känsla av transcendentalt ansvar” och en ”arketypisk visdom.” Havel förklarade dock aldrig hur denna transcendenta, arketypiska visdom skulle omsättas i faktiska politiska beslut, för vems nytta och på vilkas bekostnad.

Havel efterlyste bemödanden för att bevara den kristna familjen i den kristna nationen. Han presenterade sig själv som en man av fred och påstod att han aldrig skulle sälja vapen till förtryckande regimer men sålde vapen till Filippinerna och den fascistiska regimen i Thailand. I juni 1994 rapporterades general Pinochet, mannen som slaktade den chilenska demokratin, vara i färd med att handla vapen i Tjeckoslovakien – dock utan hörbara invändningar från Havel.

Havel stödde helhjärtat George Bush i Gulfkriget, ett företag som dödade över 100 000 civila irakier. År 1991, tillsammans med andra östeuropeiska och pro-kapitalistiska ledare röstade Havel med USA för att fördöma Kuba för brott mot mänskliga rättigheter. Men han yttrade aldrig ett ord av fördömande mot brotten i El Salvador, Colombia, Indonesien, eller någon annan av USA:s klientstater.

År 1992, krävde Tjeckoslovakiens president och store demokrat Havel att parlamentet skulle upplösas så att han kunde härska genom dekret, för att driva igenom den fria marknadens ”reformer”. Samma år godkände han en lag som kriminaliserade försvaret av kommunism, vilket som påföljd kunde ge ett fängelsestraff på upp till åtta år. Han hävdade att den tjeckiska konstitutionen krävde hans godkännande. I själva verket, var han medveten om att det var en lag som bröt mot de mänskliga rättigheter i den tjeckiska konstitutionen. 1995, stödde och godkände han en annan odemokratisk lag som spärrade av kommunister och före detta kommunister från att få anställning vid offentliga myndigheter.

Spridning av antikommunism var högsta prioritet för Havel. Han ledde ”en desperat internationell kampanj” för att hålla två USA-finansierade, radiostationer i drift under det kalla kriget, Radio Free Europe och Radio Liberty, så att de kunde fortsätta mätta Östeuropa med antikommunistisk propaganda.

Under Havels styre, antogs en lag vilken kriminaliserade spridandet av nationalism, religion och klasshat. I själva verket blev nu kritiken mot stora penningstarka intressen olaglig och klumpades omotiverat ihop med etnisk och religiös fanatism. Havels regering varnade fackföreningar från att blanda sig i politiken. Några militanta fackföreningar fick sin egendom beslagtagen, vilken senare överlämnades till fackföreningar som uppträdde medgörligt.

År 1995 meddelade Havel att ”revolutionen” mot kommunismen inte skulle vara komplett förrän allt hade privatiserats. Havels regering konfiskerade egendom som tillhörde Socialistiska Ungdomsunionen – som medlems- och fritidslokaler, kulturella och vetenskapliga resurser för barn – detta överlämnades till ledningen för fem aktiebolag, allt på ungdomarnas bekostnad vilka nu slängdes ut på gatan.

Enligt de tjeckiska privatiserings- och ”återinförelse-” programmen såldes fabriker, butiker, kvarlåtenskap, hem, och mycket av offentlig mark för fyndpriser åt utländska och inhemska kapitalister. I Tjeckien och Slovakien, fick nu aristokraterna eller deras arvingar tillbaka alla landområden som de hade besuttit före år 1918 enligt det österrikisk-ungerska kejsardömet. De förra invånarna fördrevs från sina fastigheter och många av dem skickades ut i nöd och fattigdom. Själv tog Havel över det personliga ägandet för de offentliga fastigheter som hade tillhört hans familj fyrtio år tidigare. Samtidigt presenterade han sig som en man ämnad att göra gott för andra. Av dessa skäl finns det dom som inte har alltför varma känslor för Vaclav Havel.

Ur Michael Parenti´s ”Blackshirts and Reds” (1997)

Översättning: Kjell Bygdén

Kommunister välkomnar massbränslestrejk

Swazilands kommunistiska parti hyllade idag Nigerias arbetarklass för de betydande massprotesterna som ledde till att den nigerianska regeringen delvis upphävde slopandet av oljesubventioner.

Partiet uppgav att den nigerianska regeringens beslut att slopa oljesubventioner som har hållit bensinpriset på en rimlig och prisvärd nivå för folk har resulterat i påtryckningar från bland annat Internationella Valutafonden och Världsbanken.

Anställda i Nigeria återvände till sina arbeten 2012-01-17 i enlighet med ett direktiv som den nigerianska arbetskongressen och Fackföreningarnas kongress utfärdade efter president Goodluck Jonathans regerings fastställande av ett maxpris för landets bensin på 97 naira per liter.

Men två civila samhällsgrupper som mobiliserade protesterna under strejken anklagade den nigerianska arbetskongressen och ledare från Fackföreningarnas kongress för att svika det legitima kravet från det nigerianska folket på att bränslepriset måste återgå till 65 naira. Detta var förhandlingsvillkoret.

Morning Star

Ge tortyrskadade en värdig vård

Röda Korset förlorade sitt uppdrag att rehabilitera torterade flyktingar i Stockholm till ett privat bolag, Wemind AB, som saknar erfarenhet av den typ av vård de tar över. Röda Korsets 25-åriga erfarenhet av att stödja människor som utstts för tortyr och krigstrauma går därmed till spillo.

I upphandlingen fick Röda Korset bättre betyg när det gäller kvaliteten på vården. Men på grund av att Weminds anbud kostade mindre fick de uppdraget. Stockholm läns landsting har således sålt ut sin vård av torterade fyktingar till lägstbjudande. Det är ett oförståeligt och oacceptabelt beteende.

Behandlingen av torterade och krigstraumatiserade människor kräver stor kunskap och erfaranhet. Wemind har inte någon sådan erfarenhet och medarbetarna har ingen tillräcklig kunskap. Det betyder att flyktingar som kommer från krig och fängelse inte kan få den behandling de behöver. Först och fräst drabbas fyligtingar som kommer från Mellanöstern och Afrika.

Vi har en betydande andel medlemmar som har gått i behandling hos Röda Korset. De var ganska nöjda. Vi är oroade över att nyanlända flyktingar inte får samma vård som det fortfarande finns behov av.

Enligt FN-konventionen är Sverige skyldigt att ge tortyrskadade flyktingar en värdig vård och rehabilitering. Men den nyliberala ekonomiska politiken genomsyrar allt. Pengarna går före människornas hälsa och rehabilitering. Därför accepterar vi inte att rehabiliteringen av tortyrskadade nu ska drivas av privata aktörer.

Stockholm, den 17 januari 2012

Svensk Turkisk Solidaritet och Kultur Föreningen i Stockholm

Riksförbundet för Aleviterna i Sverige

Turkiska Art och Kultur Föreningen

Reflektioner av Fidel: ”USA:s bäste president”

I förrgår sände en välkänd europeisk byrå ut nyheterna från Sydney, Australien. ”En grupp australienska forskare från University of New South Wales tillkännagjorde skapandet av en tråd, 10 000 gånger tunnare än ett mänskligt hårstrå, med samma kapacitet att leda elektricitet som koppar.”

”… Bent Weber, chef för projektet vid universitet i Australien, förklarade i en artikel publicerad av tidskriften Science,” förbindelseledningar i denna skala kommer att vara avgörande för utvecklingen av framtida atomära elektroniska kretsar. ”

”Tråden skapades av australiensiska och amerikanska fysiker genom en exakt placering av kedjor av fosforatomer inne i en kiselkristall, bara fyra atomer bred och en atom lång.

”Detta fynd är viktigt för den internationella tävlingen i utvecklingen av den första kvantdatorn, en supersnabb maskin för bearbetning av stora mängder data som på några sekunder kan göra komplicerade beräkningar, vilka skulle ta år eller t.o.m. decennier för dagens datorer att utföra.

”I en traditionell koppartråd skapas elflödet när kopparelektronerna rör sig längs ledaren, men när tråden eller ledaren blir mindre, ökar motståndet till elflödet.

”För att lösa detta problem använde Weber och hans team en process som kallas sveptunnelmikroskop, vilken tillät dem att placera atomiskt tunna lager av fosfor i kiselkristaller.

”Detta gjorde det möjligt för nanotråden att fungera som koppar, där elektronerna flödar lätt och utan motstånd. Weber sade att det med denna teknik blir möjligt att minska storleken på komponenterna till atomnivå.

”Om halvledarindustrin fortsätter minimeringen av enheter, kommer de så småningom att nå atomnivå”, konstaterade Michelle Simmons, chef för forskningsprojektet.

Dessa aldrig upphörande tekniska framsteg som bör tjäna mänsklighetens välbefinnande påminde mig om vad jag skrev för fyra dagar sedan om den globala uppvärmningen och den ökande utvecklingen (användningen) av skiffergas, i den värld som under snart 200 år har förbrukat den fossila energi som skapades under en period av fyra miljarder år.

Jag föreställde mig Obama, mycket välformulerad i sitt desperata försök att bli omvald, där [Martin] Luther Kings drömmar är fler ljusår bort än den närmaste beboeliga planeten.

Ännu värre: varje republikansk kongressledamot som aspirerar på presidentskapet eller en man eller kvinna som leder ”Teparty- rörelsen”, bär fler kärnvapen på sina axlar än idéer om fred i sina huvuden.

Tänk er, läsare, för en minut, den kraftfulla kvantdatorkabeln som bearbetar ett oändligt antal fler uppgifter än moderna datorer.

Blir det då inte uppenbart att det värsta av allt är att det i Vita huset saknas en robot som kan styra USA och förhindra ett krig som skulle kunna sätta stopp för allt mänskligt liv?

Jag är säker på att 90 % av registrerade amerikanska medborgare, speciellt latinos, svarta, ett växande antal av den s.k. medelklassen och de fattiga skulle lägga sin röst på roboten.

Fidel Castro Ruz
8 jan 2012
06:18

Vad är det som händer i Ungern?

Information för de kommunistiska och arbetarpartierna i världen

Den 1 januari 2012 trädde en nykonstitution i kraft i Ungern. Den västerländska pressen har publicerat många artiklar som talar om att det som nu händer i Ungern, ”leder till utarmning av människor” och ”hotar demokratin samt att regeringen stramar upp greppet om media och rättsväsende trots kritik från Europa och USA ”.

Den 2 januari ägde en stor demonstration rum vid operahuset i Budapest. Den officiella arrangören av demonstrationen, var den nybildade solidaritetsrörelsen med ett dussintal medlemmar. Dess ledare är en före detta ordförande i fackföreningen för armén och polistjänstemän. Han är en före detta arméofficer, som bland annat fått sin utbildning i ett av de amerikanska militära instituten.

Bakom demonstrationen står också det ungerska socialdemokratiska partiet och liberala krafter samt de ”civila” organisationer, som formats av dem. I demonstrationen deltog inte någon civil organisation som verkligen kämpar mot fattigdomen, som skyddar familjer mot vräkning etc. Här finns heller inga traditionella studentorganisationer, rörelser för lantarbetare eller fackföreningar närvarande. Demonstrationens slagord innehåller inga krav på en ny arbetslag, ingen protest mot IMF: s påtryckningar och inblandning. Den västerländska medians reaktion på dessa händelser kommer från samma källor som  stödde den förra social-liberala regeringen och deras åtstramningspolitik.

Men vad är det som verkligen händer i Ungern?

1. I april 2010 vann det konservativa FIDESZ – Ungerska Medborgarunionen parlamentsvalet och ersatte den tidigare regeringen av social- liberala krafter som leddes av det ungerska socialistpartiet (MSZP).

Riksdagspartierna betecknar valet 2010 som en vändpunkt i Ungerns historia. FIDESZ förklarar att det var ”början på en ny revolution”. Socialisterna och dess allierade anser det vara ”början på ett envälde och en diktatur”.

2. Den ungerska kommunistiska arbetarpartiet är av uppfattningen att den verkliga historiska förändringen inte inträffade 2010 men 1989-1990, då socialismen i Ungern förstördes, under den kapitalistiska kontrarevolutionen. Arbetarklassens krafter ersattes av kapitalismens. Statligt ägda industriella fabriker och banker, jordbruk och kollektivjordbruk privatiseras. Ungern gick med i NATO 1999 och i EU 2004. Det kapitalistiska systemet byggt på den privata ekonomin och den borgerliga demokratin stabiliserades.

Det var en förändring från socialism till kapitalism som ledde till det ungerska folkets utarmning. Ungern har en befolkning på 10 miljoner, där 1.5 miljoner lever under fattigdomsstrecket, vilket innebär att de lever av en inkomst på mindre än 200 euro per månad. Ytterligare närmare 4 miljoner lever på en inkomst om 250 euro per månad. Det officiella arbetslöshetstalet är 0.5, men i verkligheten  är det ca 1 miljon människor som saknar chansen att få ett arbete.

Begränsningen av demokrati inleddes inte 2010 utan i 1989-1990. De politiska krafter som kämpar mot det kapitalistiska systemet, i första hand den Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet har inte tillgång till offentliga medier. Röd stjärna, hammaren och skäran förbjöds 1993 – ”som symboler för tyranni”. Under 2007 anklagades hela ledningen för HCWP för ”förtal i det offentliga rummet”. men de antikommunistiska kampanjerna har genomförts oavsett vilket borgerligt parti som varit vid makten.

3. Den ungerska kapitalistklassen har olika partier genom vilka de  uttrycker sina intressen. Å ena sidan är det FIDESZ – Ungerska Medborgarunionen som förespråkar för den konservativa och nationellt sinnade kapitalistklassens intressen, vilken av tradition är tysk-orienterad.

Å andra sidan finns det ungerska socialistpartiet och partiet ”Politik kan vara annorlunda”, som representerar den socialdemokratiska och liberala delen av kapitalistklassen. Dessa står närmare USA och Israel.

Kampen mellan dessa två delar av den ungerska kapitalistklassen har djupa historiska rötter. Före 1989 fanns det två huvudfåror av anti- socialistisk oppositionell rörelse: den nationellt sinnade konservativa linjen och den med liberala tendenser. År 1990 bildades den första kapitalistisk regeringen av de konservativa. Samtidigt kom liberalerna överens om att ha ett långsiktigt samarbete med det ungerska socialistpartiet, ett borgerligt socialdemokratiskt parti. Många av ledarna för detta parti kommer från det forna socialistiska perioden, men har helt ändrat sin position och många av dem är i dag rika kapitalister.

Efter att ha förstört det socialistiska systemet  skapade de kapitalistiska krafterna en ny politisk struktur som existerade fram till 2010, vilken baserades på följande principer:

* De nationellt sinnade konservativa krafterna och liberalerna tillsammans med socialisterna skulle rotera vid makten.

* Ingen av dem skulle ha absolut makt.

 * De förhindrade alla anti- kapitalistiska krafter från att  komma in i parlamentet.

 * Alla dessa hade att respektera åtaganden i samband med NATO och EU och det skulle inte komma till några diskussioner i de utrikespolitiska frågorna.

Alla parlamentsval mellan 1990 och 2006 visar en tydlig balans mellan de två grupperna av partier.  Situationen förändrades dramatiskt efter 2006. Då visade det sig tydligt att den ungerska kapitalismen är i djup kris. Den hade tre huvudsakliga skäl. För det första är den ungerska ekonomin helt beroende av utländskt kapital. För det andra är det ungerska folket fattigt, det har förbrukat sina besparingar. För det tredje blev korruptionen ett så allvarligt problem att den förlamande statens normala funktioner.

År 2010 insåg de kapitalistiska krafterna att social- liberalismen inte kunde garantera kapitalismens inre stabiliteten och inte kunde förhindra sociala explosioner. Det är därför de beslutade att ändra den social-liberala koalitionen genom att öppna vägen för FIDESZ.

Huvuduppgiften för det konservativa FIDESZ, och dess regering som leds av Viktor Orban är att förhindra all utveckling som liknar händelserna i Grekland. FIDESZ vann valet med sociala slagord (full sysselsättning, social trygghet osv.) Majoriteten av folket var djupt missnöjda med den social- liberala regeringen.  FIDESZ kunde därför enkelt manipulera dem och uppnå två tredjedels majoritet i det nya parlamentet.

4. Den konservativa regeringen har realiserat förändringar i olika riktningar:

De stärkte grunden för sin egen klass. FIDESZ satte sitt eget folk på alla positioner i det politiska livet, media och kultur. Detta förklarades vara skapandet av en ny medelklass.

De tillfredsställde Ungerns nationalistiska krafter genom att införa dubbelt medborgarskap för ungerska medborgare som bor utomlands och nya minnesevenemang i samband med fredsfördraget i Trianon 1920.

De vände sig tydligt till konservativa och nationalistiska traditioner i politik, kultur och utbildning.

De bestämde sig för att förhindra en social explosion på olika sätt. Först införde de en ny arbetslag som ger mycket stora rättigheter till kapitalister, där arbetarna i praktiken förvandlas till slavar. För det andra splittrade de arbetarna genom att ge stora pengar till järnvägsarbetarna och höja minimilönen. För det tredje slöt de ett avtal med  ledande fackförbund. De kunde rädda sina privilegier samtidigt som de undanröjde klasskampen.

Den nya regeringen har lanserat en antikommunistisk kampanj. Under 2010 ändrades brottsbalken. De förklarade att kommunism och fascism är samma sak och de som avfärdar ”kommunismens brott och fascism” kan få upp till 3 års fängelsestraff. (Hittills har det inte kommit till några rättsliga domar.)

Under de sista dagarna av 2011 antogs en ny lag som reglerar övergången till den nya konstitutionen. Bland annat förklarades perioden för socialismen (1948-1990) vara illegitim och full av brott. Ledande personligheter från den socialistiska perioden kan bli anklagade och dömda. Deras pensioner kan minskas. Lagen innehåller ett allmänt uttalande: det samtida ungerska socialistpartiet som rättslig efterträdare till det styrande partiet från den socialistiska perioden har ansvaret för allt som hände på den tiden. Det är ännu inte klart vilka konsekvenser det kan leda till.

5. De social-liberala krafterna har mot regeringen startat en stor motattack.

 I denna tog de över många sociala slagord och krav från det Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet.

De började använda röd färg som av tradition är kommunisternas färg.

Social- liberalerna började skapa nya civila organisationer och rörelser. I oktober 2011 skapades Solidaritetsrörelsen med en tydlig pro-socialistisk inriktning.

De introducerade ett nytt krav: ner med Orban-regeringen! Deras program är att skapa en ny social-liberal regering.

6. Förenta staterna har öppet blandat sig i Ungerns inre angelägenheter. Den amerikanske ambassadören i Budapest kritiserar öppet den officiella regeringen och stöder de social-liberala krafternas hållning. Utrikesminister Clinton gjorde samma sak i sitt brev från den 23 december 2011. Brevet publicerades i den liberala pressen.

6. Det Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet anser att:

Den ungerska kapitalismen är i kris. Den allmänna krisen för kapitalismen i Europa gör den ungerska situationen ännu värre och oförutsägbar.

Den ungerska kapitalistklassen förstår att om euro- systemet eller själva EU kollapsar, kommer det att leda till sociala explosioner som är än mer dramatiska än de i Grekland. De vet att folk är missnöjda och att många anser att socialismen var bättre än den rådande kapitalismen.

Både kapitalistklassens konservativa och social-liberala grupper vill förhindra social explosion. De är olika men inte i sitt huvudsakliga uppsåt, bara i sina metoder.

Det som nu händer i Ungern, är dels kapitalist-klassens gemensamma kamp mot de arbetande. Å andra sidan, en kamp mellan kapitalist-klassens två grupper. Yttermer är det en kamp mellan de ledande kapitalistiska makterna, USA och Tyskland för den europeiska dominansen.

Det Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet stöder inte något av de borgerliga partierna. Vi ser att de största problemen för arbetande människor är arbetslöshet, låga löner, höga priser, exploatering och en osäker framtid. Dessa problem är konsekvenser av kapitalismen. De kapitalistiska regeringarna kan inte och vill inte lösa dem.

 Den enda lösningen av problemen för arbetande människor är en konsekvent kamp mot kapitalismen och kamp för en socialistisk hållning.

Det Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet stöder inte social- liberalernas mass- demonstrationer. Deras mål är inte att förändra kapitalismen. Deras mål är att byta ut den konservativa kapitalistiska regeringen mot en social-liberal.

Det Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet stöder inte FIDESZ heller. Deras mål är inte att skapa ett socialistiskt samhälle, men att reformera och stärka kapitalismen.

Det Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet anser att dess skyldighet är att förklara för människorna att det bara finns ett sätt att lösa deras problem: genom kamp mot kapitalismen.

Vi vill vara närvarande överallt där det finns arbetande människor. Vi vill hjälpa dem i små saker för att få deras förtroende för stora saker.

Vi kommer att avslöja alla ansträngningar från revisionistiska och opportunistiska krafter som bara har för avsikt att manipulera arbetande människor och vinna dem för socialdemokratin.

Det finns inte någon revolutionär situation i Ungern. Men saker och ting kan bli värre i Europa och i Ungern. Därför förbereder vi festen, våra medlemmar och enheter för en mer radikal klasskamp som kan uppstå när som helst.

Vi är övertygade om att den motsvarar vår gemensamma ståndpunkt från det 13: e internationella mötet i Aten för Kommunist- och Arbetarpartier.

Presidiet för
Ungerska Kommunistiska Arbetarpartiet

Nästa »