Politiska fångar i Danmark

Skandaldom över solidaritet och humanistisk hjälp till krigsoffer
Medan NATO:s bomber terroriserar befolkningen i Libyens huvudstad efter ett enigt folketingsbeslut om att stödja landets upprorsrörelse med vapen, utdömde Köpenhamns tingsrätt en grotesk fängelsedom över solidaritet och humanistiskt stöd.

Anton Nielsen, ordförande för föreningen Horserød-Stutthof, som består av tidigare politiska fångar under den tyske ockupationen av Danmark, deras änkor och efterkommande, kan med en dom på sex månaders fängelse och böter på 10 000 kronor gå i sin fars fotspår som politisk fånge i Horseröd. Hans far var folketingsledamot för kommunisterna och blev grundlagsstridigt arresterad och slutligen förd till utrotningslägret Stutthof, där han skrev boken ”Fångdagar och fängelsenätter”.

Föreningen och dess ordförande har sedan starten efter ockupationen bekämpat varje form av terror – statlig som individuell-, bekämpat krig och förtryck och har slagit vakt om demokrati och bekämpat alla former av dess underminering, t.ex. de speciella ”Terrorlagar” som USA och EU har dikterat för Danmark, vilka folketinget välvilligt har godkänt – liksom de tyska diktaten under ockupationen. Föreningen har bekämpat ”Terrorlagarna” och USA:s lista över de befrielserörelser som USA anser vara en fara för sina ekonomiska och politiska intressen, men har också kämpat för våra grundlagsmässiga rättigheter till politisk kamp och internationell solidaritet, när de arbetandes politiska intressen inte är i överensstämmelse med maktens ekonomiska intressen.

Det ockuperade Palestina
Horserød-Stutthof föreningens insamling till humanitär hjälp till offren för Israels senaste krig mot de inspärrade palestinierna i Gazaremsan är dömt för att vara stöd till terror. Inte för att pengarna gavs till de israeliska terroristerna, utan för att de blev kanaliserade genom den palestinska befrielserörelsen (PFLP) som bekämpar den mer än 60 år gamla ockupationen av Palestina.

Det fascistiska Columbia
I samma rättssak blev talmannen för timmermännen – snikarnas fackliga klubb, Viggo Toften Jørgensen, dömd till 6 månaders fängelse för klubbens stöd till en nu mördad fackföreningsledare i det fascistiska Colombia, som efter dödshot flydde och gick under jorden i befrielserörelsen FARC. Regimen lyckades ändå mörda han, liksom så många andra arbetare som kämpat för att upprätta fackföreningar i Colombia. Colombia är det land i världen som har flest mördade fackliga aktivister. Ett land som av EU belönats med speciella handelsrättigheter.

Det finns skillnader på upprorsgrupper
De två befrielserörelserna/upprorsgrupperna, PFPL och FARC står på listan över de som länderna, förenade i krigsbroderskapet NATO, med välvilligt stöd av den samlade svenska riksdagen, inte kan dra fördel av och därför kallas terrorister. I EU:s direktiv står att alla som ”vill störta den existerande samhällsordningen i sina länder” betraktas som terrorister.

Men i motsättning till ”upprorsgruppen” i Libyen har inte PFPL och FARC makt över oljan, därför väljer man att beväpna de som enligt deras egen utsaga är terrorister. Och för att rädda krigsprofiter och Carl Bildts oljeintressen vräker man bomber och uran över Libyen.

Solidariteten lever
Skam över det danska folketinget och den svenska riksdagen, men solidariteten lever. När socialdemokrater och vänsterpartister väljer att liksom klassförrädarna i det danska folketinget att understödja imperialismen och kapitalets intressen så innebär det inte att den internationella solidariteten är död, tvärtom nu intensifieras solidariteten med Palestinas folk och arbetare och bönder i Colombia.

Stor polisinsats mot hemlösa invandrare

Kommentar. Under natten mot tisdagen gjorde den danska polisen en räd mot härbärget ”Den Varme Seng” för hemlösa i Köpenhamn. Nästan samtidigt: de europeiska socialdemokraterna bjuder in Morten Messerschmidt (Dansk Folkeparti) til möte, enligt Politiken.

Polisen slog till mot härbärget efter ett tips att det kan ha befunnit sig en del invandrare som inte befunnit sig legalt i Danmark, rapporterar Politiken.dk.

Tidningen skriver också att minst 16 av de gripna kommer att skickas ut ur landet. Kriminella ska ha hittats: en person ska ha haft en falsk 1 000-kronorssedel på sig, en annan ska ha gjort inbrott etc. Enligt Politiken ska folk redan ha fått fängelsestraff, bland annat en person på 20 dagar och en annan på 60 dagar, den sistnämnde för att han överträtt inreseförbudet till Danmark för tredje gången.

Än så länge har jag inte läst några analyser ur ett klassperspektiv i borgerlig press om varför folk söker sig till Norden från Afrika och de andra kontinenterna – i samband med denna händelse. Däremot läser jag på Sydsvenskan.se ikväll att: ”Tretusen demonstrerade på onsdagskvällen mot de nya skärpta reglerna i Danmark för familjeåterföreningar…”. En halvtimme innan läste jag att ”De europæiske socialdemokrater inviterer Morten Messerschmidt (Dansk Folkeparti) til møde” på Politiken.dk.

– Vi måste tala med 34 av de gripna, men det kommer ske i morgon (torsdag), säger biträdande polischefen Dannie Rise till Ritzau.

Hur det juridiska systemet fungerar i Danmark kan man kanske undra….

Björn Afzelius sjöng i låten ”Gånglåt från Sörgården”:

Världen är inte längre sej lik,
plötsligt är allting helt upp och ner.
Vitt har blitt svart och rätt har blitt fel,
man känner sig alldeles förvirrad.
Vem är det som tjänar på det?
[...]
Nu är det fult att va kommunist,
och snart är det fult att va sosse.
Vem är det som tjänar på det?…

I valrörelsen sade en besökare i kommunisternas valbod i Malmö att Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna är samma skrot och korn. Flera antydde liknande åsikter. Ibland när jag läser tidningarna undrar man om de inte har helt rätt.

Fotnot: Polisen i Danmark har rätt att frihetsberöva människor i 24 timmar. Men ”i udlændingesager er fristen tredoblet”, skriver Politiken.

Fredrik Jönsson

Lavaldomen har medfört social dumpning i Danmark

Den danska utstationeringslagen ändrades för drygt två år sedan för att motsvara Lavaldomen. Nu blåser de danska byggfacken till strid eftersom lagändringen har medfört social dumpning.

Förslaget kom från den danska Lavalkommissionen, som leddes av den före detta teaterchefen Michael Christiansen med ledamöter från nio huvudorganisationer och fyra departement. En ändring av den danska lag som implementerar utstationeringsdirektivet ska både tillmötesgå EU och bevara den danska avtalsmodellen, var den danska regeringens uppdrag till kommissionen. Syftet var att bevara så mycket som möjligt av de gällande spelreglerna.

I ett tillägg till utstationeringslagen föreslog Lavalkommissionen att blockader eller strejker för avtalsenlig lön ska kunna användas mot utländska företag liksom mot danska på tre villkor: Avtalen ska vara desamma som har slutits av ”de mest representativa arbetsmarknadsparterna i Danmark”, de ska gälla i hela Danmark och det ska tydligt framgå hur stor lönen ska vara [minimilön].

Det ska stå helt klart för de utländska företagen och deras anställda från andra länder vilken lön som gäller. Ett problem som antyds i utredningen är vad som ska kunna räknas in i en sådan minimilön. Det kan bli problematiskt att räkna in bidrag till avtalspensioner, och bidrag till utbildningsfonder som utstationerade anställda inte kan dra nytta av. Däremot bör semester och barnledighet räknas in.

Konfliktåtgärder, såsom blockader eller strejker, föreslås kunna användas för att få avtal med utländska företag liksom mot danska, förutsatt att avtalet slutits av de mest representativa parterna på arbetsmarknaden, det gäller i hela Danmark och att lönernas storlek tydligt framgår.

Danska LO och arbetsgivarorganisationen DA stod helt eniga bakom förslaget. Även arbetsmarknadsminister Claus Hjort Frederiksen var nöjd: ”Utredningens förslag säkrar den danska modellen och konflikträtten. Därmed finns ingen motsättning till EU-rätten.”

[Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker gör en annan bedömning: ”Jag är tveksam till om den danska lösningen är förenlig med EU-rätten.”]

Claus Hjort Frederiksen lade fram ett lagförslag för den danska riksdagen, folketinget, med samma innehåll som i utredningen. Folketinget tog ställning till förslaget i december 2008. Förslaget stöddes av alla partier i folketinget, förutom vänsterpartiet Enhedslisten och högerpopulistiska Dansk Folkeparti.

Den reviderade utstationeringslagen förhindrar danska fackförbund att tillgripa konfliktåtgärder mot utländska företag för att ingå kollektivavtal som ligger i nivå med vad danska företag har ingått. I lagen hänvisas till kollektivavtalens minimilöner, så kallade Lavalavtal. Det menar Finn Sörensen från EU-kritiska Fagbevægelsen mod Unionen, är helt fel strategi.

– Accepterar vi minimilöner befinner vi oss på ett sluttande plan, säger Finn Sörensen

Han befarar att minimilönerna i praktiken blir ett lönetak, och vad man åstadkommit då är att man legaliserar lönedumpningen. Man lagstiftar om att det ska finnas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

Drygt två efter införandet av så kallade Lavalavtal (eller b-kollektivavtal) blåser byggfackens samarbetsorganisation, Byggefagenes Samvirke, till strid mot den sociala dumpning som lagändringen medfört.

Det frontalangrepp mot den danska arbetsmarknaden som inleddes med EU-domstolens avgörande i Lavalmålet ska bekämpas slås det fast i ett uttalande från den 16 mars: ”Lavaldomen var ett politiskt övergrepp som sedan förvandlades till dansk lagstiftning.”

Det betyder enligt ordföranden i Byggefagenes Samvirkens organisationsutskott, Bo Rosschou, att man avvisar de så kallade Lavalavtalen.

– Det har visat sig att varje gång vi har träffat på ett utländskt företag, så har det på ett eller annat sätt varit en dansk bulvan. Vi i Malernes Fagforening har själva varit i den situationen att vi ingått ett b-kollektivavtal med en polsk ägare, som vi sade upp då det visade sig att han hade fast adress i Danmark sedan tre år. Han blev därefter erbjuden ett danskt kollektivavtal eftersom det första hade ingåtts på falska grunder, säger Bo Rosschou.

Det är den linjen som byggfacken nu kommer att driva i kampen mot social dumpning. I uttalandet från Byggefagenes Samvirke heter det:

”Folketingsmajoritetens – och fackföreningsledningens – införande av a- och b-kollektivavtal är ett stort hot mot solidariteten på arbetsplatserna. Därför kommer vi inte att acceptera b-kollektivavtal. De innebär social dumpning, illojal konkurrens och minskade skatteintäkter. Arbetsgivare som vill ha b-kollektivavtal är oseriösa.”

Gösta Torstensson