Världen är större än EU

Uttalande från Folkrörelsen Nej till EU.

Folkrörelsen Nej till EU arbetade inför folkomröstningen 1994 för att Sverige inte skulle bli medlem i Europeiska Unionen. Då varnade vi för att EU kunde utvecklas till ett odemokratiskt Europas Förenta Stater. Nu är vi nästan där.

Införandet av den ekonomiska och monetära unionen [EMU] har medfört att den ekonomiska politiken har nyliberaliserats och EU fått mer politisk makt över medlemsstaterna. Följden har blivit en djup ekonomisk kris i eurozonens periferi med åtstramningar, privatiseringar, ökad arbetslöshet och försämrad välfärd som följd. Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter Tyskland och Frankrike som dikterar villkoren för övriga EU-länder.

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har successivt förstärkts och i princip har beslut tagits om att EU ska ha ett gemensamt försvar i framtiden. Medlemsländer som utsätts för väpnat angrepp ska bistås av de andra länderna med alla till buds stående militära och andra medel. Dessutom förbinder sig medlemsstaterna att ställa militära styrkor till EU:s förfogande för interventioner i omvärlden.

Flyktingpolitiken har blivit allt mer restriktiv och inhuman. En mur har byggts upp runt unionen mot omvärlden, bevakad av Frontex, EU:s gränspolis. Kontrollerna vid EU:s inre gränser har i praktiken försvunnit, vilket har medfört ökad insmuggling av sprit, tobak och narkotika samt så kallad trafficking [handel med kvinnor].

Demokratin har urholkats. det stora flertalet av de beslut som tidigare fattades i nationella parlament fattas nu i slutna och icke folkvalda organ inom EU. Denna urvattning av demokrati fortsätter med Lissabonfördraget, EU:s nuvarande grundlag som trädde i kraft i december 2009. Dels genom att vetorätten avskaffas på nästan alla områden. Dels ändras röstfördelningen inom EU så att större länder får långt mer att säga till om på de mindre ländernas bekostnad.

Lissabonfördraget medför att EU tar långa steg i riktning mot ett Europas Förenta Stater – en ekonomisk, politisk och militär supermakt som ska konkurrera med andra supermakter på den globala arenan.

Medlemskapet i EU innebär således något helt annat än det vi folkomröstade om 1994. Lissabonfördraget bekräftar denna utveckling av unionen i riktning mot en allt mer centraliserad, byråkratiserad och odemokratisk EU-stat.

Folkrörelsen Nej till EU anser mot denna bakgrund att Sverige ska lämna Europeiska Unionen.

Vårt nej till EU är ett nej till ett odemokratiskt supermaktsbygge och ett ja till nationellt självbestämmande och internationellt samarbete.

Vårt nej till EU är ett nej till främlingsfientlighet och ett ja till en human flyktingpolitik och ett mångkulturellt samhälle.

Vårt nej till EU är ett nej till nykolonial utsugning och militära allianser och ett ja till neutralitetspolitik och global solidaritet.

Vårt nej till EU är ett nej till grundlagsfäst nyliberalism och ett ja till en egen valuta och en självständig ekonomisk politik.

Folkrörelsen Nej till EU:s riksstyrelse

Stockholm den 17 december 2011

Stödet för EU-medlemskapet sjunker

För första gången sedan maj 2007 är det färre än hälften av befolkningen som är för Sveriges EU-medlemskap. Samtidigt har stödet för euron kollapsat.

På ett år har stödet för svenskt EU-medlemskap fallit under den symboliskt viktiga femtioprocentsgränsen från drygt 55 procent till cirka 47 procent. Det visar Statistiska centralbyråns, SCB, stora mätning för november.

Det är framför allt kvinnor som tappat förtroende för EU medan en majoritet av männen fortfarande är för Sveriges medlemskap. De som stödjer medlemskapet är ännu betydligt fler än de knappa 25 procent som är emot. Men uppgången för nejsidan, från 19 procent för ett år sedan, är tydlig och markerar ett trendbrott där EU-motståndet annars varit dalande sedan 1995 när Sverige blev EU-medlem. Samtidigt har andelen osäkra ökat från knappt 26 procent till drygt 28 procent.

Bland partiernas väljare är stödet för EU störst, om än fallande, bland Folkpartiets sympatisörer där cirka 71 procent säger ja till EU respektive Moderaterna 65 procent. Minsta stödet för EU finns hos sympatisörer för Sverigedemokraterna drygt 20 procent följt av Vänsterpartister cirka 25 procent. Kristdemokraterna är det enda partiet där stödet för EU ökar, från 47 till 50 procent.

Av de fackligt anslutna är stödet för EU minst bland LO-medlemmar där jasidan med drygt 34 procent ligger efter en växande nejsympati som i november var cirka 36 procent. Andel osäkra var nästan 30 procent. Bland TCO-anslutna tjänstemän är fortfarande en majoritet närmare 60 procent för Sveriges EU-medlemskap. Inga uppgifter fanns för akademiker i Saco.

Stödet för euron har fallit markant mer än stödet för EU. Till skillnad mot i frågan om EU-medlemskap eller ej är andel osäkra när det gäller eurofrågan betydligt färre och i krympande antal.

På ett år har de som vill se att euron införs i Sverige minskat från drygt 28 procent till drygt 11 procent. På motsvarande sätt har euromotståndet gått som en raket i ökat opinionsstöd från 54 till 84 procent. Det mesta av det nyvunna stödet har tillkommit sedan i maj då förra SCB-mätningen gjordes.

SCB:s stora undersökning där nio tusen svenskar tillfrågats bekräftar förra veckans opinionsmätning från Skop som visade att stödet för euron fallit kraftigt. Om det vore folkomröstning idag skulle 88 procent av svenskarna säga nej till euron. Stödet för euron i Sverige är under tio procent och därmed på historisk bottennivå.

Enligt Skopundersökningen som genomfördes i november säger alla befolkningsgrupper oavsett yrken, åldrar och politiska partisympatier ett kraftfullt nej till att ersätta den svenska kronan med euron.

Bland partisympatisörer finns det största motståndet mot euron inte oväntat hos vänsterpartister där 93 procent säger nej. Intressant är att motståndet är minst bland Sverigedemokrater där 84 procent säger nej. Det är till och med mindre än bland folkpartister där 87 procent inte vill ha euron.

Ja-sidan leds numera av Sverigedemokraternas sympatisörer där 13 procent säger ja till euron jämfört med 9,7 procent för svenskarna i genomsnitt. Minst stöd för euron finns bland vänsterpartister där endast tre procent säger ja.

– Motståndet har aldrig varit så kompakt som nu. Frågan är om euron blivit ett totalt omöjligt politiskt projekt i Sverige för all framtid. Det måste ske något dramatiskt för att svenskarna i framtiden skall säga ja till euron, säger Örjan Hultåker, analytiker på Skop, i ett pressmeddelande.

Gösta Torstensson

Majoritet mot euron

Svenskarnas motstånd mot euron är fortfarande stort enligt en alldeles ny opinionsundersökning. 55 procent av svenskarna säger nej till euron, medan ja-sidan stöds av 37 procent. 8 procent är osäkra eller vill inte svara. Det framgår av en opinionsundersökning som genomförts av Demoskop på uppdrag av banken SEB.

Om Sverige är med i EMU överlämnar vi all makt över vår ekonomiska och finansiella politik till Europeiska Centralbanken (ECB), menar kommunisterna.

Försvara Lex Britannia!

Sveriges medlemskap i EU har inneburit att både fackliga och politiska medel för att motverka social dumpning gått förlorade.

Innan EU-medlemskapet krävdes arbetstillstånd för att jobba i Sverige, vilket både fackförbund och arbetsgivarorganisationer skulle tillstyrka. Fackförbunden kunde villkora med lönekrav i nivå med de svenska.

Dessutom hade fackförbunden rätt att med stridsåtgärder tvinga utländska företag att teckna svenska kollektivavtal även om de var bundna av utländska kollektivavtal. Denna lag, Lex Britannia, tillkom i början av 90-talet efter att så kallade bekvämlighetsflaggade fartyg dumpat lönerna inom den svenska sjöfarten.

Det tidigare kravet på arbetstillstånd har upphört till följd av att Sverige blev medlem i EU. Och med hänvisning till de villkor som gäller i EU har fackets rättigheter att lägga veto mot oseriösa entreprenörer [38 § MBL] tagits bort. På EU:s så kallade inre marknad ska företagen fritt kunna skyffla arbetskraften fram och tillbaka över nationsgränserna.

Om också Lex Britannia avskaffas eller vingklipps, såsom arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin föreslår med anledning av den antifackliga Lavaldomen, försvinner den sista möjligheten för facket att [med legala medel] förhindra att entreprenader läggs ut till utländska företag som inte tecknat kollektivavtal såsom skedde i Vaxholm. Det skulle innebära ett förödande slag mot den svenska fackföreningsrörelsen och den svenska arbetsmarknadsmodellen och öppna dörrarna på vid gavel för låglönekonkurrens och social dumpning.

Visa ditt motstånd mot denna utveckling genom att gå med i Facebookgruppen ”Rör inte konflikträtten. Försvara Lex Britannia”. Där får du fortlöpande information om vilka aktiviteter som planeras runt om i landet fram till riksdagsbeslutet den 4 mars.

På www.namninsamling.com/skitilavaldomen kan du protestera genom att skicka ett mejl till Sven Otto Littorin. Det pågår också en vykortkampanj riktat till Sven Otto Littorin. Du kan beställa vykort [Skit i Lavaldomen. Spola Littorin] från gosta.torstensson@nejtilleu.se.

Gösta Torstensson
Folkrörelsen Nej till EU:s Fackliga Nätverk

Datalagringsdirektivet blir lag om oppositionen vinner valet

EU:s kontroversiella datalagringsdirektiv blir lag i Sverige om den röda gröna oppositionen vinner valet. Det uppger Aftonbladet.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger egentligen nej till EU:s  datalagringsdirektiv. Men i en rödgrön regering tänker de göra direktivet till svensk lag, skriver Aftonbladet.
– Vi har fått kompromissa alla tre, säger Alice Åström (V) till tidningen.

Victor Diaz De Filippi, ordförande i SKP, säger att det inte är förvånande att partierna kompromissar.
– Vänsterpartiet gör allt för att verka regeringsduglig och Miljöpartiet är ett högerparti.

Om direktivet, som kommunisterna är motståndare till, säger Victor Diaz De Filippi att det även kan komma att användas mot sociala protester.

Wikipedia skriver följande om Datalagringsdirektivet:
”Det huvudsakliga syftet med trafikdatalagring är trafikanalys och övervakning. Genom att analysera trafikuppgifter kan myndigheter identifiera var en person finns, en persons bekantskap och medlemskap i en grupp. Sådana aktiviteter kan vara lagliga eller olagliga beroende på lagstiftningen i respektive land.”