Sveriges fattiga har blivit fattigare

Den tiondel av befolkningen med de lägsta inkomsterna har blivit fattigare, visar statistik från SCB. I gruppen, som omfattar nästan en miljon människor, kommer ingen över 100 000 kronor i årsinkomst. De fattiga har fått drygt 4 000 kronor mindre per år i disponibel inkomst mellan 2005 och 2010. Den tiondel som har högst inkomster har fått nästan 88 000 kronor mer per år under samma period, enligt SCB.

Malmö: Var tredje barn lever under fattigdom

Rafael Incze förstår att barn och ungdomar tappar tilliten till samhället, när de tvingas leva i miserabla förhållanden.

Hela 30 procent av alla barn i Malmö kommun är fattiga, enligt Kajsa Palo som är chef för Samhällsbyggnadsavdelningen på Länsstyrelsen i Skåne. Antalet barn som lever i fattigdom i Malmö blir bara fler. Rafael Incze, från SKP Malmö, är inte förvånad.

– Problemet är starkt kopplat till föräldrarnas situation. Barn till ensamstående, arbetslösa och låginkomsttagare har en större utsatthet, säger Kajsa Palo.
Rädda Barnens verksamhetsutvecklare i Malmö, Sara Svensson, bekräftade för Skånskan för ett tag sedan att klyftan mellan den fattigaste tiondelen och den rikaste i Malmö bara ökar.

”– Vi jobbar för att beslutsfattarna ska analysera konsekvenserna för barn när de gör förändringar i ekonomin och trygghetssystemen, berättar hon.
Ingen färsk statistik har tagits fram, men med 1990-talets lågkonjunktur som referens befarar Rädda Barnen att än fler riskerar att hamna i fattigdom.
Sara Svensson:
– Sedan vi på 90-talet började göra våra mätningar har Malmö alltid legat i botten, på 290:e plats av landets alla kommuner. Det finns inget som tyder på att det ser annorlunda ut i dag.”

Det är stora skillnader mellan Malmö stad och grannkommunerna. Lomma kommun har lägst barnfattigdom. Vad gör då de politiska partierna åt förhållandena som barnen tvingas leva under?

Vänsterpartiets partiföreningar i de tre största städerna i landet presenterade en rapport förra året där de skrev: ”Barnfattigdomen har ökat med 50 procent de senaste fyra åren. Värst är det i storstäderna och sämst har barn till ensamstående föräldrarna det. Frågan om barnfattigdom kan inte vänta utan det krävs handling nu. Vi släpper därför en rapport om barnfattigdomen och 30 politiska krav vi driver för att förbättra situationen för barnen i familjer med knappa ekonomiska resurser i Stockholm, Göteborg och Malmö.”

Rafael Incze, från SKP Malmö, är inte förvånad över att fattigdomen brer ut sig i samhället.
– Se nu det senaste med elmarknaden, säger Rafael Incze. Priserna har höjts sedan avregleringen och för att de stängt kärnkraften. Man spekulerar med elpriserna och annat, till exempel bostadshyrorna…
– Aftonbladet skriver idag (den 27 januari red anmärk.) om att eldirektörernas förmögenheter ökar när elpriserna chockhöjs. Det är sådana saker som gör att fattigdomen ökar.
– Jag förstår att barn och ungdomar förlorar tilliten till systemet när man låter ungarna växa upp så som de tillåts göra på exempel Herrgården, säger Rafael Incze.

RÖ

Pensionssveket

Så har den alltså kommit, julklappen från pensionsmyndigheten. För min del bestod den i att min pension sänks med 501 kronor, från 11765 till 11264 kronor per månad, alltså en sänkning med 6012 kronor per år. Nu kommer troligen försämringen i slutändan att bli mindre beroende på att skatten också sänks. Borgarna visste förvisso vad de gjorde när de utelämnade pensionärerna från sina skattesänkningar, alltså från det såkallade jobbskatteavdraget. På detta sätt kan man i efterhand pytsa ut delar av denna skattesänkning även till pensionärer och därigenom dölja att man har förstört ATP-systemet.

 Troligen ser sossarna också med blida ögon på detta rävspel, eftersom de också var med om att slakta ATP. Visserligen lät det lite annorlunda från S-partiet före valet, men Mona Salin har ju nu talat om för sina trosfränder att valplattformen var fel och att jobbskatteavdrag inte är något onaturligt sätt att sänka skatterna på, att vi helt enkelt kan skylla oss själva, vi som inte såg till att dö innan vi blev 65 år. Före val är en sak och efter val är en helt annan sak, för dem som endast åstundar regeringstaburetterna, makten och härligheten.

 Och vad händer när pensionssänkningarna har blivit så många och kanske också så stora att det inte längre går att skattevägen dölja sveket? Vad händer om man kommer dithän att skatten för pensionärer är i samma nivå som för dem som fortfarande arbetar? Före 2003 hade pensionärer lägre skatt än löntagare och andra arbetande. Men då bestämdes att skatten skulle vara lika mellan dessa grupper. När vi eventuellt kommer dithän att pensionärer och andra har samma skattesats som arbetande, kommer det kanske att bli noga med att hålla löftet från 2003, löftet som man hittills skändligen har svikit.

 Jag är född 1937 och har alltså under nästan hela mitt arbetsliv betalat till och litat på ATP-systemet, litat på systemet som skrotades året efter att jag hade gått i pension.

Och ännu värre ute är kanske de som är 10-15 år yngre än jag och därför kanske får uppleva fler sänkningar än jag, ty när ATP-slakten var ett faktum så var de lite för långt till åren komna för att på privat väg kunna trygga sin ålderdom. Så blev det med folkhemmet som så många trodde på en gång.

 Lasse Larsson

Barnfattigdomen ökar

År 2006 levde 229 000 av Sveriges närmare två miljoner barn i fattigdom. Mest utsatta var barn med utländsk bakgrund som bodde tillsammans med en ensamstående föräldrar, av dem levde nästan hälften i fattigdom. Det visar Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport.

Fattigdomssiffran är den lägsta sedan mätningarna började och en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan. Men år 2006 befann sig Sverige mitt i en högkonjunktur och nu står vi i början av en ny lågkonjunktur, rapporterar Rädda Barnen.

Den ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att barnfattigdomen ökar igen i hela Sverige, menar Rädda Barnen. Det finns också stor risk att klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barnfamiljerna vidgas ytterligare. Den utvecklingen började under förra lågkonjunkturen på 1990-talet och har sedan fortsatt trots högkonjunktur.

– Tidigare ekonomiska nedgångar har framförallt drabbat dem som redan i utgångsläget är mest sårbara och oetablerade, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Växjö universitet och författare till Rädda Barnens rapporter om barnfattigdom.

– Vi har många gånger uppmanat regeringen att analysera konsekvenserna för barn av förändringar i ekonomin och trygghetssystemen. Nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur måste vi särskilt uppmärksamma hur barnen påverkas och det räcker inte bara med analyser: nu krävs handling, säger Lina Stenberg, programhandläggare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen kräver att regeringen omgående tar fram ett åtgärdspaket för barns välfärd under den ekonomiska krisen.

11,9 procent av Sveriges barn är fattiga. Högst är fattigdomen i Malmö, 30,3 procent. I stadsdelen Rosengård bedöms fler än 60 procent vara fattiga. Lägst är fattigdomen i Skånekommunen Lomma, 3,6 procent.

Länk:  Rädda Barnen – Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2008