En klassmedveten tidning!

Läs RiktpunKt - En kommunistisk månadstidnings som ger dig värdefull kunskap

70 år sedan segerdagen

I år är det 70 år sedan den röda fanan planterades av Sovjetunionens Röda armé på spillrorna av Berlins riksdagshus. Detta signalerade ett slut på den fasansfulla krigs- och förintelseapparat som utgjordes av Hitlertyskland. Denna artikel kommer att titta tillbaka på historien och söka dra lärdomar för vår fortsatta kamp mot fascism och nazism.

På 1930-talet spred sig fascismen som en löpeld genom Europa. Drivkraften utgjordes av kapitalismens djupa systemkris och överklassens krampaktiga tag om den ekonomiska makten. I Tyskland i början av 1930-talet var kommunisterna den enda grupp som vägrade vika sig för Hitlers växande maktambitioner. Fram till Hitlers brutala maktövertaganden kämpade Ernst Thälmanns KPD och Rote Kampfverbund mot Adolf Hitlers NSDAP och SA. Berlins riksdagshus brändes ner, troligen av nazister, men Hitler lyckades lura det tyska folket att tro att det var kommunisternas verk.

Kort därefter slog hela den tyska stats- och våldsapparaten, nu allena styrd av den självutnämnda führern Hitler, ner på kommunistpartiet som slogs i spillror. Många av de första arbets- och koncentrationslägerfångarna var, trots att många nutida historieböcker inte nämner detta, kommunister. Hitler hade tidigt, redan under 1920-talet, klart kungjort i sin politiska bibel, Mein kampf, att kommunismen var en primär komponent i den globala judiska konspiration som styrde världen. Den enda vägen ut var att orkestrera ett ”korståg mot bolsjevismen” och skapa ”Lebensraum” (fritt översatt ”livsutrymme”) för tyska marknader i öster, i Sovjetunionen.

Efter att upprepade gånger ha gett kalla handen till Sovjetunionens diplomatiska närmanden tvingades Josef Stalin att underteckna en icke-aggressionspakt med Hitlers Tyskland för att köpa tid inför det totala krig han visste att Hitler ruvade på för Sovjetunionens del. 1941 invaderades också Sovjetunionen och det blev början till slutet för Hitler. Tyskarna nådde fram till Leningrad, Stalingrad och t.o.m. Moskva, men trycktes sedan tillbaka av Röda armén. Fyra år senare, närmare bestämt 9 maj 1945, vajade slutligen den röda fanan ifrån Berlins sönderbombade riksdagshus. Det sovjetiska folket hade fått betala ett högt pris. Närmare 27 miljoner sovjetiska medborgare hade stupat i kriget, att jämföra med den dryga miljon brittiska och amerikanska soldater som dog.

Längs vägen till Berlin befriade Röda armén flertalet länder och hela system av koncentrations- och förintelseläger. Samtidigt som Röda armén slogs på östfronten kämpade stora organisationer av kommunistiska partisaner och motståndsmän och -kvinnor i ockuperade länder som Kina, Albanien, Jugoslavien, Frankrike, Grekland och Italien mot fascisterna. Detta förtäljer dock inte många av skolans historieböcker idag och arketypen av en andravärldskrigsfilm är snarare en romantiserad version av landstigningarna under D-dagen, än en skildring av livet i skyttegravarna på östfronten.

Sovjetunionens snabba framryckning mot japansk militär stationerad i det av Japan ockuperade Manchuriet i Kina både imponerade och skrämde amerikanerna. En röd invasion av det japanska fastlandet verkade stå för dörren och amerikanerna svarade med atombomber, mot primärt civila mål, i städerna Hiroshima och Nagasaki. Allt för att de röda inte skulle ”komma först” även till Tokyo. Efter denna och andra likande händelser förbittrades relationerna mellan de forna allierade, och kalla kriget var ett faktum. NATO seglade upp som en USA-ledd militärpakt och Västeuropa och Västtyskland stöptes efter amerikanskt snitt. I Västtyskland rehabiliterades många ledande nazister från exempelvis den hemliga polisen Gestapo, och sattes ånyo in i kampen mot kommunismen. Ända till Sovjetunionens fall sökte NATO stärka sitt grepp om Europa, och med Sovjetunionen borta ur bilden kunde de slå en järnmur kring kontinenten.

Många paralleller går att dra mellan tiden kring andra världskriget och dagens situation i Europa. Kapitalismen går igenom ännu en strukturkris och ännu en gång är fascistiska partier på stark frammarsch. I samtliga länder i Västeuropa finns starka fascistiska grupperingar som växer för varje dag. I östeuropeiska länder som Ungern och Ukraina har de till och med lyckats gripa makten, om än på lite olika vis. De ungerska fascisterna använde den borgerliga demokratin som sin språngbräda till makten, medan de ukrainska fascisterna helt enkelt genomförde en statskupp i Kiev.

Efter statskuppen säkrade Ryssland sin svartahavsbas vid Krimhalvön, en annektering som befolkningen stödde till fullo. NATO svarade med ett upptrappat tonläge och tal om vapendonationer till, och truppinsatser i, Ukraina. Donetsk- och Lugansk-regionerna i Ukrainas södra del reste sig mot fascisterna i Kiev och möttes av bland annat ogenerat öppet nazistiska förband från Ukrainas sida. Folkrepublikerna i öst fick dock snabbt stöd ifrån en mångfald av världens kommunister och andra progressiva, vilka skickade frivilliggrupper för att understödja den antifascistiska frihetskampen.

Många paralleller går som sagt att dra från dåtiden. En av dem är att kapitalism föder fascism och en annan är att kommunismen är den enda konsekvent antikapitalistiska och antifascistiska rörelsen. Den röda fanan på Berlins sönderbombade riksdagshus representerade det blod som det sovjetiska folket och världskommunismen fått betala för sitt enträgna motstånd mot fascismen. Det var också en symbol för fred, socialism och framtidstro. Men framförallt var det en symbol för de förtrycktas seger över sina förtryckare. Vi nutida kommunister ska vara stolta över att fortsätta verka under denna fana och hedra de som gått före oss genom att intensifiera kampen för fred och socialism och genom att ta striden mot NATO:s översitteri och dess fascistiska allierade!

Länge leve segerdagen!
Länge leve socialismen!

Lars G. T. Petersson

1 kommentar

  1. Den

    2015-05-08 kl. 23:50

    Bravo! Bra skrivet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.